somdu

Senaste inläggen

Av somdu - 18 oktober 2010 21:33

att sakna alla där hemma känns otroligt mycket . Mer än ja kunde ana .

Jag börjar få den där känslan av att ja vill hem ! Hem till min säng . Hem till mamma .

Jobbigaste var nog att se mamma gråta när ja satte mig i pappas bil . Vet hur mycket hon har ställt upp för mig och hur mycket hon älskar mig .

Ja känner ju knappt pappa liksom ?

Men samtidigt vill ja upptäcka nya saker . Vill inet sitta på en fast punkt och låta mina ångest attacker hindra mig !

Ja får helt enkelt leva med att de är jobbigt .. de kanske går över ? Skullr de absolut inte funka är de ju bara att flytta hem . 4 veckor kan jag väl ändå klara ?

Är mest rädd för hur de ska gå med allt . Om ja kan stå emot mina ångest attacker . Om ja kan leva ett ''normalt'' liv som ja kundehemma .. Hur de ska gå med allt .


jaja . Egentligen . Vad är skillnaden från hemma ? Alla lägger sig ? dom åker och jobbar , jag vaknar och är ledig ? dom eller pappa kommer hem , somnar , ja e vaken . dom åker och jobbar ? . Och Jag kan åka hem när ja vill ? en natt och ja kan åka hem ? eller hur .

går tåg och ja har fritidskort och mamma skulle aldrig slänga utmig . Här har ja mina grejer , men ja kan bo hos mamma !

Jag älskar dig mamma ! även om ja inte säger de .

Av somdu - 15 oktober 2010 15:55

Min självkänsla har aldrig varit något man vill hänga i granen . När ja var 6 år så började man väl känna på allvar att man inte dög .

Att mamma och pappa , syskon och släkt tyckte att man bara förstörde osv .

Mina panik/ångest attacker förstörde allt . De fick mig att tro attt allt var mitt fel , de var jag som kunde hjälpa om jag fick ångest .

Kompisar skrattade åt mig när ja inte kunde åka med och sova med tjej kompisarna eller åka på läger , släkten orkade inte att jag skulle komma och drog sig för att träffa oss . Mamma pratade med alla hela tiden i min när ja var i närheten om hur jobbigt de var . Jag kände skam , som om ja bara var problem , Ja dög inte .


När ja kom upp i åren så blev ju killar något alla sprang efter . Ja var kort och lite knubbig , de gick inte hem hos grabbarna . Ändå tränade jag hela tiden . Ja blev mer som killarnas bästa kompis , inget fel med de , Absolut inte . Men när man satt och hörde hur tjejerna hade de med killarna och att dom upplevde de där man kallar kärlek så var de inte lika kul .


Nu när ja är gammal nog så kan ja bara skratta åt de som gav mig kass självkänsla . De känns som de är saker man borde förstå att man inte ska ta åt sig av .

Ja är fortf lite småknubbig . Inte så de syns , men skulle ja vara naken hade man sett hull . Ja tycker de är s´ött , men är rädd för vad andra ska tycka .

Ja vågar inte heller gå in i relationer nu . De kan ja nog tacka mitt ex för .


Världens snällaste finaste kille . Ja har nog aldrig varit så kär , eller jo nu. Kommer till de sen , Men just då fanns ingen annan som han.

Men ja förståer itne hur ja kunde stanna kvar i 2 år . Han hejade inte eller pratade med mig när han sprang på mig på stan utan gick bara vidare . Han ringde mig efter 11 på kvällen då tyckte han ja skulle komma till honom . Vid 8 på morgonen fick ja åka igen.

Han glömde av mina födelsedagar , men hans var viktiga att ja kom ihåg .

Han hånade mig inför mina kompisar flera gånger , och hans kompisar sa elaka saker till mig .

Men ja visste att han älskade mig , han var inte sån som sprang efter andra .

I slutet av vårat förhållande så sågs vi kanske 1 gång på 2 veckor . Ibland gick de längre . Han ringde när han ville ligga . Sen fick ja cykla hem på natten igen .

de är nog de som knäckt mig mest . Att inte duga , att inte vara såpass bra så att någon annan vill visa upp mig inför andra .

låter lite creepy när man läser de . men de är sant .


Nu är ja singel , och ja trivs :) Ja vill inte binda mig i ett förhållande . Eller jo de vill ja nog . Men de finns en kille som fått mig hjärta helt på snurr . Ja vet att de aldirg kommer bli något och försöker bara glömma de . Men de är inte lätt när man ser personen lite då och då och personen betyder allt för mig . Han vet att ja står bakom honom i allt han gör . Han är den ja skulle offra allt för . Men vi får bara hålla oss till att vara väldigt nära vänner .

Av somdu - 15 oktober 2010 02:37

En känsla i min kropp.. Känner så väl igen den .

Den där känslan som alltid kom 2 dagar innan ja åkte till pappa eller bort någon annanstans och sen satt den i tills min panik attack kom ..


Nu är den här igen . Inte kännt av känslan så här kraftigt sen ja var 13 . De är några år sen . visst har ja haft ångest efter de men den här känslan är obeskrivbar , nästan en dödskänsla .


flyttar nu ner till min far. Har inte varit där längre än 1 dag på ca 10 år . De ända minnet ja har är mina ångestattacker .

Känns jobbigt att lämna alla här uppe . är nog ingen som faktiskt vet hur mycket ja kommer sakna vissa personer .

Är orolig för mamma med , Vet hur ledsen hon är för att ja flyttar .

Gör inte de hela lättare ... ¨Åhhhhhhh vill bara låsa in mig på ett psyke och äta piller tills allt är borta ! Men de är inte jag . Ja äter inga tabletter , är emot sånt . tar inte ens alvedon när ja har ont .. De man inte dör av härdar . Så ja får väl se de så på söndag när ja ligger där och gråter och har panik , om nu attacken kommer . vi får hoppas på de bästa . Ensamheten är värst ..

Av somdu - 11 oktober 2010 22:28

Förlåt för att ja inte skrivit något . Ja har packat så mycket och flyttat massa möbler eftersom ja flyttar på söndag .

Känns jobbigare än ja trodde att flytta faktiskt . Att vara själv nere hos min far i göteborg känns hårt , att inte ha några vänner , inga man kan vädra luften med eller så . Hmm jaja . Får hoppas de blir bra och vara posetiv ! Nu kör vi !

Av somdu - 7 oktober 2010 23:23

Vill bara börja med och tacka för alla kommentarer osv . Ni anar inte vad de värmer i min själv och se att folk läser eller kikar fötbi ,eller höra era berättelser om era liv.

Ni vet väl att om ni vill prata med mig , kanske känner ni er ensamma och vill prata eller bara fråga något annat eller vad som helst rättare sagt , så  kan ni mejla mig . fotome@live.se

 

Har suttit och tatuerat hela dan , nu känns de i mina händer kan jag lova :)

 

Åkte till min bror en snabbis för en stundsen .. Ingen mat i kylen stackrn , så han får sova utan att äta idag igen ... stökigt var de också . Men han blev så glad när jag kom :) De värmer i hjärtat , desto mer ont gjorde de att ja fick lämna honom efter 20 min för ja skulle få skjutts hem , när han gärna ville att ja skulle sova hos honom och ha en bror syster dag imorgon .. Känns i själen lite faktiskt .

Min fina älskade bror !

Av somdu - 6 oktober 2010 22:25

Idag har varit en bra dag faktiskt .

Ja gick på stan och bestämde mig för att gå och hälsa på min bros ex och lilltjejen . Ja köpte klubbor , en ansiksmask som såg ut osm en ko , ballonger och tatueringar ! Lillatjejen blev jätte glad och är nu en cool tatuerad 2 åring . Undra vad fröknarna på dagis säger :)


De är så skönt , hon är som min lilla bebis . Man känner att hon känner sig trygg hos mig och vill vara hos mig . När jag passar henne somnar vi helt utmattade vid 8 på kvällen . Ska bli kul att se den lilla prinsessan växa upp :)

Av somdu - 6 oktober 2010 12:57

Jag dricker alkohol , i normala mängder enligt mig . Ja kanske går ut och super var 3.e månad eller så med mina kompisar , de är ju inte så ofta .

Jag vet också att ja löper större riskt att bli fast eftersom alla på min mammas sidahar problem med att hantera alkohol .


När jag var 7 år träffade mamma en kille , han var nykter alkholist.

Han var världens roligaste och mysigaste kille . hans 2 barn var i våran ålder så de var perfekt .Jag ville ha honom som pappa , så mycket gillade jag honom , och även för att min pappa inte var med mig då .
men endag kom han hem full . ja vet bara att jag och hans dotter som vi kan kalla sofie,  stod ochkollade genom fönstret och grät när vi såg honom komma . Men de var inte den gången som satte spår . Ne .


En eftermiddag knackade de på dörren hemma i Göteborg .

Mamma öppnade och där ute stod en man jag aldrig sett innan , han frågade efter mammas kille .

Mamma var lite arg på honom och ja förstod inte varför .
'' vad ska ni göra ?''
'' Jag vill bara bjuda honom på mc donalds och tjöta lite ''
mamma sa till han att gud nåde dig om du får han att dricka .


några timmar senare ser vi honom komma hem . Han kompis stöttar honom på hans arm , han hade fått honom att dricka ändå .

Mamma var jätte arg på honom .

När han gick satte sig mamma och ´hennes kille i köket.

Jag och sofie såg att han var påväg att bli väldigt arg , så vi tog våra småsykon upp på övervåningen , satte på en film inne på rummet och låste in dom . Dom var helt ovetande om vad som hände .

Jag och sofie satte oss i trappan och tittade på .

Han smällde i alla köksluckor , han skrek på mamma .

Tillslut höjde han handen mot henne .

Mamma gav inte i från sig ett ljud. Han sparkade henne i ryggen . Mamma sa inget .

Efter ett tag upptäckte mamma att vi satt i trappan

'' hämta små tjejerna , vi åker nu '' sa mamma bara .

När alla stod påklädda stod han och sa 'åk inte åk inte'' sen höll han fast sin yngsta dotter . När mamma ville att vi skulle gå höjde han handen igen

'' Du slår inte mig engång till ! '' sa hon och sen gick vi .


Efter den kvällen fick jag min överbeskyddandehet mot mamma . Ja lämnade henne aldrig , ja vägrade somna före henne . Ja åkte med henne till jobbet osv osv . Jag var då bara 8 år .


Efter ett år på julafton kom han hem till våran släkt . Ny klippt och nya kläder .

och bad om ursäkt . Ja förlät honom . Men dock finns beskyddandet mot mamma kvar än i viss mån . Inte att ja måste vara hos henne , ne för ja bor själv . Men ja gillar te.x inte att lämna sverige utan mamma , åka långt bort så ja inte vet om ja får tag i henne osv .

Man kände sig som ett ända stort besvär och gör fortfarande :)


Nu super brosan ner sig , mamma blir elak såfort hon dricker . Vet inte hur många gånger ja hört henne säga hur dumma i huvudet vi är och hur hon hatar oss . Men ja är stor nog nu att förstå att de är tomma ord , men vet att min syster tar illa upp . Men de kommer en dag för henne med . När hon inser hur allt ligger till :)


Av somdu - 6 oktober 2010 12:54

Ja vill inte tänka mer på min bror för stunden , så tänkte vara lite glad och berätta en annan rolig sak .


ett ganska dåligt skämt :)


De var en gång 2 älgar som var ute och flög , då sa de ena älgen till den andra '' du har en bulle i örat''

då svara den andra '' va ?''
'' DU har en bulle i örat''
'' va ? ''
'' DU HAR EN BULLE I ÖRAAAAAT!!!''
'' du ja hör inget för ja har en bulle i örat ''


haha

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Omröstning

Känner du dig ofta nedstämd / deprimerad ?
 Ja , varjedag .
 Några gånger i veckan .
 Nja , någon gång i månaden .
 Nästan aldrig
 Nej har aldrig hänt ,

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4 5 6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Oktober 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards